Good links to free programs & apps

Stockholm - all info


Stockholm är Sveriges huvudstad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum. Staden ligger vid Östersjön på gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland. Staden är världens femte nordligaste huvudstad bland självständiga stater. Stockholm är både Sveriges och Nordens största tätort med ett invånarantal som 2015 uppmättes till 1 515 017 invånare.

 

Slogan: The Capital of Scandinavia
Smeknamn: Sthlm, Eken, Mälardrottningen, Staden mellan broarna, Nordens Venedig
 
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland vapen.svg Södermanland
Uppland vapen.svg Uppland
Län Stockholms län
Kommun Stockholm vapen.svg Stockholms kommun
 
Koordinater 59°19′46″N 18°4′7″Ö / 59.32944°N 18.06861°Ö
Högsta punkt Högdalstoppen(Hökarängstoppen)
 - höjdläge 102 m ö.h.
 
Area  
 - tätort 381,63 km² (2015-12-31)
 - kommun 187,16 km² (2015-01-01)
 - storstadsområde 6 524,12 km² (2015-01-01)
 
Folkmängd  
 - tätort 1 515 017 (2015-12-31)
 - kommun 949 761 (2017-12-31)
 - storstadsområde 2 308 143 (2017-12-31) Storstockholm
Befolkningstäthet  
 - tätort 3 970 invånare/km²
 - kommun 5 075 inv./km²
 - storstadsområde 354 inv./km²
 
Grundad 1252 av Birger jarl
 
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 08
GeoNames 2673730

 

Stockholm började etableras 1187, enligt Visbyfranciskanernas bok till följd av att Svearikets dåvarande huvudort, Sigtuna, härjades av balter samma år. Traditionellt brukar dock Birger jarl (cirka 1210–1266) räknas som stadens grundare 1252, i enlighet med skyddsbrevet för Fogdö kloster och Erikskrönikan. Närliggande norrut fanns en liten by, Väsby, vid motsvarande dagens Hötorget. Ortens ur försvars- och handelssynpunkt strategiska placering vid sjön Mälarens utlopp i Östersjön, avgränsande landskapen Uppland och Södermanland, avgjorde Stockholms tillkomst och ökande betydelse. Bebyggelse tilltog under 1200-talet på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Kidaskär, sedermera Gråbrödraholmen, i dag känd som Riddarholmen. Handel med och inflyttning av tyska handelsmän bidrog till utvecklingen och förbindelser med kyrkan och Hansaförbundet. Den växande köpstaden fick snart en egen kyrka, Sankt Nicolai kyrka, i dag känd som Storkyrkan, samt egen församling utbruten ur Solna församling cirka 1260. Slott, franciskan-, klarissakloster och dominkankonvent uppfördes, gynnade av bland annat Birger jarl och kung Magnus Ladulås (cirka 1240–1290), samt även stegvis stadsmurar.

Alltsedan staden fick stadsprivilegier 1436 är Stockholm rikets största och viktigaste. Statusen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstad befästes formellt genom 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden.

I den östligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas Stockholms skärgård, en av världens mest örika, sammanhängande skärgårdar.

År 1998 utnämndes Stockholms kommun till Europas kulturhuvudstad. År 2010 var staden Europas miljöhuvudstad.

 


Historia

 

Uppkomsten av Stockholm som boplats och senare som stad hänger intimt samman med isoleringen av Mälaren från Östersjön, som har pågått sedan senaste istiden, då den avsmältande inlandsisen lättade på trycket mot jordskorpan. Landhöjningen i Stockholmstrakten är en del av den postglaciala landhöjningen i Skandinavien. Både landhöjningen och vattennivåer har tillsammans utformat förändringar i strandlinjen runt Östersjön.

De äldsta dokument man har funnit, med en säker datering, där namnet Stockholm förekommer, är två: det ena från juli 1252 utfärdat av kung Valdemar och Birger Jarl och det andra ett skyddsbrev från 19 augusti 1252 utfärdat av Birger Jarl. Stockholm fick stadsprivilegier den 1 maj 1436. Privilegiebrevet anses markera början på Stockholms rikspolitiska storhetstid och brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstaden i riket.

Det äldsta angivna årtalet för stadens grundande i medeltida källor är 1187 och det återfinns i Visbykrönikan. Enligt denna notering grundades Stockholm till följd av Härjningen av Sigtuna 1187 som ersättning för den nedbrunna handelsplatsen. Enligt Erikskrönikan ska annars Stockholm ha grundats av Birger jarl (cirka 1210–1266) i mitten på 1200-talet med utgångspunkt från den bebyggelse som hade börjat etableras på Stadsholmen (med Helgeandsholmen och Riddarholmen). Man lät uppföra en borg runt holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i Mälaren som Sigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar. Genom landhöjningen blev det fram mot 1500-talet omöjligt att ta sig förbi Stockholms centrala delar sjövägen vilket ytterligare stärkte möjligheten att försvara Stockholm och Mälarregionen.

Stockholm var tidigt en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen från Tyskland som hade sina egna handelscentra vid Östersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. I mitten på 1400-talet hade befolkningen vuxit till mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad den 8 november 1520 är två händelser som hade en stor inverkan på Stockholms utveckling och landet som helhet.

Staden expanderade starkt efter Gustav Vasas trontillträde och omkring år 1600 uppgick antalet invånare till cirka 10 000. Det var under 1600-talet som Sverige utvecklades till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan åren 1610 och 1680 sexfaldigades befolkningen. Under Gustav Vasas tid förstärktes inte Stockholms försvar i det inre vattenområdet utan flyttades ut till Vaxholm där man redan 1548 uppförde en mindre befästning i trä som senare under 1600-talet kom att utgöra grunden för Vaxholms fästning.

Två samtida skildringar, speglar stadens utveckling:
"Här råder en sådan överflödande rikedom på varor av alla slag, både svenska och utländska, att man ej kan finna maken i Nordanlanden. De föres till Stockholm från andra svenska städer på sjön Mälaren och på havet. Staden växer och utvidgar sig oavlåtligen på både längden och bredden. […] Förstäder uppstår åt båda hållen, som överglänser ryktbara städer."

"Stockholm ligger på 42 graders longitud och 61 graders latitud i en ofruktbar och karg trakt - så att den icke utan orätt (i detta rike) skulle kunna jämföras med en människokropps mage, som icke tjänar till annat än att taga till sig och förtära vad man ger den, utan att den av sig själv kan frambringa det minsta till sin näring . . ."

 


Förledet ’stock’ i namnet Stockholm antas härröra från de försvarsanordningar – pålspärrar – i form av trästockar förankrade i sjöbotten (jämför ordet stäk), som fanns i sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Vid pålspärren hade man etablerat de första fasta bosättningarna. Spärrens syfte var att göra det svårare för fientliga fartyg att ta sig in i Mälaren och de tidiga städer man anlagt i Mälaren där Sigtuna tidigt blev den mest betydelsefulla staden innan Stockholm hade etablerat sig som större stad. Ytterligare en tolkning är att namnet skulle avse fasta fiskeanläggningar i form av fiskestockar. Efterledet ’holm’ kan avse den ö som idag kallas Stadsholmen, och som under flera århundraden i huvudsak utgjorde staden Stockholm. En annan möjlighet är att namnet från början inte syftade på Stadsholmen, utan på någon av de små holmar som fanns i Norrström på medeltiden.

En alternativ teori är att ordet stock på gammalsvenska har betydelsen "en samling av". Stockholm skulle därför kunna ha betydelsen; 'en samling av holmar'.

Gustaf Brynnel presenterade i skriften Stock, Stocken, Stockholm från 1965 en egen teori. Brynnel, som var fil mag och lektor, hade forskat kring ortnamn i Norden där "stock" ingår. Hans slutsats var att detta inte handlar om stockar utan om avsmalnande eller grunt vatten; att vattnet "stockar sig". Stockholm skulle således betyda "holmen i stocken".

Stockholm på andra språk

Redan vid tillkomsten av de "stadsgrundande" dokumenten flyttade många in från den östra sidan av Bottenviken, och det finskspråkiga namnet kom att bli Tukholma. I dag är finskan officiellt minoritetsspråk i Sverige. De talrika tyska invandrarna behöll däremot namnet Stockholm. Namnet har ofta en anpassad stavning efter aktuellt språk, som exempelvis på ytterligare två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). På sydsamiska heter Stockholm Stuehkie. Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet Holmia. På fyra av Europas övriga huvudspråk, ryskan, polskan, spanskan och italienskan, heter Sveriges huvudstad Стокгольм, Sztokholm, Estocolmo respektive Stoccolma, medan namnet stavas Stockholm på ett flertal andra språk. I flera länder utanför Sverige finns orter med namnet Stockholm med samma stavning, exempelvis i några delstater i USA där det förts in av emigranter från Sverige under 1800-talet.

Smeknamn och slogan

Genom åren har flera olika namn och begrepp används om Stockholm för att locka utländska turister som exempelvis "Nordens Venedig" och "Mälardrottningen". Stockholms senaste officiella slogan "Stockholm, the Capital of Scandinavia" instiftades 2005. "Nordens Venedig" är den mest använda av utländska turistagenter, genom likheten med staden Venedig, uppbyggd på öar i havet.

Stockholms stadshus, arkitekt Ragnar Östbergs byggnadsverk, är påverkat av italienska palats, som Dogepalatset (Palazzo Ducale) och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stockholm som "Nordens Venedig" får här en real innebörd. I stadshustornets topp finns nio slagklockor som spelar den medeltida Sankt Örjanslåten kl 12:00 och kl 18:00 varje dag under sommarhalvåret. Örjanslåten blev något av Stockholms signaturmelodi och spelades dagligen i Sveriges Radio vid tolvslaget under perioden 1937 – 1970.

Från slutet av 1800-talet och framåt användes Eken som smeknamn på Stockholm. "Eken" besjungs i Ruben Nilsons Balladen om Eken från 1947 och i Olle Adolphsons Slagsmålet på Tegelbacken. Namnet härstammar från knallarnas språk månsing vars namn på Stockholm var Storhäcken eller Stockhäcken (där 'ä' uttalas som 'e'), något som senare förkortades via häcken till eken. En manlig stockholmare kallas följaktligen för ekenskis eller stockekare som bl a kan läsas i boken Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Namnet är numera mindre använt men finns kvar i t.ex. Eken Cup, en handbollsturnering som spelas på Gubbängen strax söder om stan.

 


 

 



 

Like us on Facebook


Startpage exchange

Free VPN


Make your own free website

Sign up for a website, available in english, español, svenska, norsk, including 274 free CSS templates


Youtube downloader

Very good Youtube downloader

Add URL to Search Engines